Fru Strandh

Daniels födelsedagsfirande
Tänkte visa lite bilder från förra veckan när vi firande min mans födelsedag med hans familj också. Bättre sent än aldrig! Det blev tårta och kakor hemma hos hans syster med familj. 
 
 
Det mesta hade vi köpt färdigt, men svärmor och svåger hade bakat lite också! 
 
 
Här har vi Daniels bror tillsammans med hans systerdotter som absolut inte klarar av att sitta still, haha! Försökte förklara för henne hur man gör när man sitter still men det lyckades mindre bra som ni ser på bilden. Hon lovade mig att öva på att sitta still i alla fall så vi får väl se hur det går! ;)
 
 
Och här blåser Daniel ut ljusen på tårtan. I present fick han bland annat pengar till en MC-hjälm eftersom han har börjat plugga för att ta MC-kort. Vi får väl se om det blir någon semester i Norge med motorcykel framöver! 
 
 
 
 
Bevis
Titta vad som damp ner i brevlådan idag. Gissa om jag blev exalterad när jag såg att brevet var från Svenska Ridsportsförbundet! Jag visste att diplomet skulle komma på posten efter att man blivit godkänd, men inte visste jag att det skulle komma så snabbt. Bara några dagar efter att jag klarat provet! Här är alltså beviset på att jag numera kan titulera mig som Diplomerad Hästskötare. Känns hur bra som helst! :D Och de har till och med stavat hela mitt namn rätt!
 
 
 
 
Diplomerad Hästskötare
Ja, ni läste rätt i rubriken. Det är knappt så jag tror det trots att jag haft några timmar på mig att smälta det, men jag är numera Diplomerad Hästskötare! Jag klarade provet! Heeeelt sjukt! Jag är sååå glad och lättad, det känns helt underbart och alldeles overkligt. Jag blev godkänd, helt och hållet. Behöver inte göra om någonting, jag kan verkligen släppa detta nu och fokusera på att förbättra min ridning och bli utbildad ridlärare. 
 
Det var verkligen en lång och krävande dag, särskilt förmiddagen var intensiv. Jag var nästa helt hundra säker på att jag skulle bli antingen helt underkänd eller godkänd med omprov (alltså att man får göra om ett av delmomenten om några månader) och så sitter examinatorerna och berättar för mig i slutet av dagen att det har gått bra och att jag är godkänd. Godkänd! Fatta att jag blev chockad, jag började nästan gråta av glädje på plats men lyckades hålla igen tårarna tills senare. Det var så många saker som inte gick som jag hade tänkt så resultatet var verkligen oväntat, men de måste ha sett att jag kämpade vidare trots motgångarna.
 
Skriftligt prov
Vi började dagen men ett skriftligt prov i hästkunskap. De hade plockat frågor från många olika ämnen så det skulle täcka allt det som man behövde plugga på. Ganksa många av frågorna kunde jag helt säkert, men några av dem var jag mer tveksam på. Jag fick tänka efter en stund och skrev sedan i det som jag trodde var rätt. En av dem fick jag bara chansa på. Eftersom jag bara hade känt mig helt säker på lite mer än hälften av frågorna tyckte jag inte provet gick så bra och hoppades kunna ta igen detta på andra delar av dagen.
 
 
Knoppning och lindning
Sedan gick vi ner till stallet där vi blev tilldelade varsin häst. Jag fick ett ganska nervigt sto som hette Arwen. Vi skulle borsta och göra i ordning, knoppa manen och linda frambenen samt sadla och tränsa inför ridning. Jag säger bara såhär - jag blev inte klar i tid! Vet inte hur lång tid vi fick på oss men någon sa i efterhand att det var 35 minuter. Jag gick nog 5-10 minuter över tiden så redan här tänkte jag att nu är det kört... Borstade först snabbt och kratsade hovarna. Sedan gjorde jag knopparna som jag fick till hyfsat, hade nog gått bättre om jag varit mindre stressad. Sista biten av manen vid manken hade jag tänkt göra till en knopp först men insåg att den biten var alldeles för kort. Så hon fick gå med en "tofs" som stack upp nere vid manken, så inte klokt ut, haha... Vi fick till min stora förvåning både använda pall att stå på och de "nya" gummisnoddarna i silikon! Sedan fick jag linda snabbt så det blev inte perfekt. Hade velat göra om det om jag hade mer tid, själva lindan blev bra förutom den lilla detaljen att på ena benet hamnade kardborren på insidan när jag fäste den. Skit också! Men eftersom jag redan var försenad tänkte jag att jag redan var kuggad på denna delen av provet så det spelar ingen roll. Fick snabbt på mig min utrustning och hästens sen.
 
Min lilla maskot Rufus fick följa med i bilen.
 
Ridning
Direkt efter detta var det dags för ridprov. Vi ställde upp på medellinjen, gjorde klart för att sitta upp och sedan satt alla upp på samma gång. Som jag hade misstänkt redan i boxen hade jag fått en ganska framåt men framförallt lite nervig häst. Sammantaget kändes hon ganska spänd emellanåt och gick med huvudet högt utom de stunder då jag fick ner henne i form. Vi fick rida i skritt, trav och galopp samt göra lite olika ridvägar. Vid ett tillfälle bad de oss att släppa stigbyglarna, vilket jag inte hade något emot alls eftersom jag oftast sitter bättre i traven utan stigbyglar. Men min häst! Hon hade verkligen något emot att jag släppte stigbyglarna. De börjar ju slå emot hästen mage lite om man bara släpper dem och rider utan, och så rädd hon blev stackarn! Jag försökte få fram henne och hoppades att hon skulle sluta bry sig om stigbyglarna men hon ställde sig och nästan stegrade. Så jag red in till mitten av volten, gjorde halt och bad om lov att få lägga upp stigbyglarna framför sadeln vilket jag fick. Efter detta gick hon bättre, även om hon var lite uppstressad ett tag och började galoppera när vi skulle trava. Men hon lugnade ner sig efter ett tag. Det blev även lite missar med vägen för flera av oss eftersom vi var ganska många ryttare i ett litet ridhus. Det var lite snurrigt i huvudet på mig tror jag för jag vet faktiskt inte vems fel det var men jag tänkte väl att jag skulle få avdrag där också.
Sedan fick vi ställa upp igen, sitta av och byta häst. Jag fick en större häst och var lite rädd att jag inte skulle komma upp (man fick inte använda pall) men det gick bra. Den här hästen var betydligt stabilare men ändå inte alldeles seg vilket var skönt. Det kändes som att det gick lite bättre med denna, fick ner honom i form lite mer än Arwen och vi gjorde ungefär samma övningar. Han reagerade inte på att man släppte stigbyglarna. Däremot när vi skulle galoppera på en volt blev det plötsligt tvärstopp och han ville inte gå framåt! Vet inte riktigt vad som hände för han gick så stabilt tidigare. Jag försökte få honom fram en bra stund men till slut fick jag använda spöet lite och då lyssnade han. Jag gillar ju inte att göra så, men vad ska man göra? Hade det vart en annan situation hade jag nog försökt lösa det på annat sätt. Så efter detta kan ni ju verkligen fatta att det inte kändes bra, en häst som nästan reser sig och en häst som bara ställer sig och inte vill gå fram. Perfekt, såhär vill man ju precis att det ska gå på sitt hästskötarprov!
 
Visa häst vid hand
Vi fick tillbaka våra ursprungliga hästar, tog in dem till stallet och började förbereda att "visa häst för hand". För er som inte är insatta betyder det kortfattat att man visar upp hästen för en domare eller veterinär. Jag tog in hästen, tog av all utrustning utom tränset och ryktade henne snabbt. Memorerade hennes födelseår och stamtavla, bytte till gympaskor och valde mitt korta spö till visningen. Vi fick lov att träna lite i ena halvan av ridhuset först innan man visade upp för examinatorerna. Jag fick visa sist eftersom jag hade nummer 8 på min väst. Ja, vi hade gigantiska reflexvästar med stora siffror på oss hela dagen för att de skulle hålla koll på vem som var vem! Och vad tror ni vad som händer i ridhuset? Jo, min nerviga häst verkar vara rädd för ungefär hela ridhuset i sig. Försöker gå med henne fram och tillbaka så hon lugnar sig och vänjer sig men hon vill knappt gå fram. Provar att trava med henne (jag hade ju tänkt att hon skulle vara hyfsat pigg och framåt som i ridningen) men jag fick henne inte i trav! Provar att mana på lite med spöet snett bakom henne bara för att få igång henne men då visar det sig att hon blir rädd för spöet så hon snor runt och blir bara ännu mera spänd. Detta upprepar sig några gånger när jag försöker få henne framåt på en rak linje. Ena gången går det och hon travar bra framåt, andra gången går det inte. Jag avslutar när hon gör rätt och berömmer henne. Hoppas nu att det funkar när vi ska visa upp! Det blir min tur och jag ställer upp framför domaren. Jag glömde bort vad hennes morfar hette men efter en stunds tvekan sa jag något liknande. Kanske inte snyggaste uppställningen men tror den blev godkänd. Tyvärr började hon väga på ena frambenet medan de bedömde henne framifrån... Sen när jag skulle visa i skritt gick det ok, hon gick i alla fall även om det inte var långa och fina steg som det ska vara. Och sen i traven då... Nej, ingen trav. Suck! Examinatorerna fick börja hjälpa mig att smacka på henne bakifrån för att börja trava, sååå pinsamt! Det var bara de allra sista stegen som hon började sträcka ut i fin trav och sedan var det slut. Ni kan fatta att jag kände mig uppgiven nu och bara ville åka hem...
 
Longering
Sista delprovet innan lunchen vad longering. Jag kände vid detta laget att det var helt kört och att jag lika gärna kunde åka hem ungefär. Men sedan kom jag ihåg vad stallägaren Frida sa till mig, att de vill se att man inte ger upp trots att det går tokigt ibland. Att man fortsätter och kämpar på, så det var precis det jag bestämde mig för att göra. Jag kände mig ganska säker på longeringen. När det till sist blev min tur (det var två åt gången som fick longera) så hade jag lugnat ner mig och börjat fokusera igen. Och plötsligt tyckte jag det gick jättebra! Någon liten miss med att jag kunde krävt att hästen lyssnat mer direkt på mig, men annars gick det bra. När jag skulle byta varv och spänna inspänningen lite hårdade råkade jag ta fel sida först, men jag nämnde bara det för examinatorn och det verkade vara okej. Och vilken häst, så lätt att longera! Lätt att ta ut och in på volten, lätt att öka och minska i tempo och gångarter. Jag fick honom att gå ganska bra och inspänningen blev lagom till slut. Jag tappade varken linan eller pisken, och lyckades hålla i honom med änden på linan som man ska medan jag bytte sida. Äntligen kändes det som att det började gå bra!
 
Hästkunskap i stallet
Efter lunchen fick hälften av gruppen gå ner till stallet. Där fick vi varsin annan häst som vi skulle ta tempen på, kolla andningen samt pulsen. Jag hittade efter en stund pulsen vid ganaschen på henne och andningen kollade jag genom att försiktigt hålla handen framför mulen. Har aldrig ens tänkt på hur man ska kolla andningen på en häst, men det kändes logiskt och det funkade bra. Sedan tog jag tempen och det gick också bra. Alla hästens värden var normala och jag verkade ha fått godkänt. Sedan fick vi varsitt träns som inte hörde till den hästen, och detta träns skulle vi tillpassa och justera så att det passade vår häst. Hade väl aldrig tänkt på att detta kunde komma på provet! Men det är ju absolut en viktigt del att kunna så tyckte nog det var bra att de tog med det. Jag valde ut ett träns med remontgrimma, satte på detta och justerade delarna medan jag förklarade lite och examinatören ställde frågor. Lite frågor om hur jag tänkte kring nosgrimman och bettet, typ. Sedan frågade hon hur man vet om pannbandet är lagom! Haha, jaaa, hur vet man det och hur förklarar man det? Jag svarade att det ska inte ligga och trycka på pannan utan det ska sitta ganska löst och jag tror jag fick rätt på det. En del saker känns så självklart att man ser om det passar eller inte att jag inte vet hur man ska förklarar det i ord, haha.
 
Foderprov
Sista delen var muntligt foderprov och eftersom jag hade sista numret fick jag sitta och vänta en bra stund innan det var min tur för vi fick gå in en och en. De hade ställt upp en massa olika fodertyper som man skulle namnge och sedan ställde han frågor om de olika fodren. Jag kunde nämna alla utom två tror jag, jag hade rätt på frågorna om halmen och höet men missade nästan helt på frågan om de vanligaste grässorterna i höet. Hade bara rätt på en, timotej, för jag hade glömt att plugga på detta... Skäms på mig! Sedan skulle man redogöra för hästens matsmältningsprocess och då hade jag så mycket att säga att han till slut fick avbryta mig innan jag var klar, haha... Jag vet att jag pratar för mycket men det gäller ju att visa vad man kan, särskilt om man misslyckats på andra delar.
 
Sedan var det dags för resultatet och som sagt - jag blev godkänd! Ingen i gänget blev underkänd men några fick omprov på en av delarna. Jag som tyckte att allt gick åt skogen, men antagligen var det inte så viktigt att vara klar precis i tid med knopparna. Antagligen gjorde det inte så mycket att min häst flippade ur vid både ridning och visning, uppenbarligen måste de ha tyckt att jag hanterade situationen på ett bra sätt. Och det där skriftliga provet... Tja, det gick inte så tokigt, för jag fick 31 poäng av 35 möjliga!
 
När jag kom hem möttes jag av min man som hade köpt blommor till mig för att jag klarat provet! :) Sedan firade vi med att åka iväg och fika på ett av stans caféer på kvällen. Jag är så glad för att detta gick vägen och jag vill skicka ett enormt tack till alla underbara människor som har hjälpt mig att nå så här långt!