Framsteg?

Alltså, vilken vecka... Tänkte att jag skulle få det lite lugnare i livet när sommarens ganska intensiva ridläger var slut men icke. Har jobbat på både ridskola och som vikarie igen under veckan, men det har vart så mycket annat. Sådana där extra-grejer som dyker upp vissa veckor, och nu blev det en sådan vecka när typ allt hände på en gång. Känner att det blivit lite överbelastning i hjärnkontoret, särskilt eftersom vi var bortresta förra helgen också. Vi hade en jättehärlig dag med kyrkan egentligen idag, vi åkte iväg i buss till ett ställe där vi hade upptakt och en nyfunnen vän döptes efter gudstjänst och grillning. Så det har varit jättehärligt egentligen, men jag kände mig inte riktigt närvarande under dagen, det blev lite för mycket för mig denna veckan. 
 
Så nu ska jag försöka coola ner kommande veckan och göra minimalt. Fokusera på jobbet, träna hästen och såklart att ta tid med min man. Tyvärr blir vår tid tillsammans ofta lidande när det är så vansinnigt mycket som ska göras hela tiden, jag tror vi behöver bli bättre på att säga nej till saker ibland. Men samtidigt är det så mycket som känns så viktigt så att man så hemskt gärna vill hjälpa till ändå. Vi har ju ett stort engagemang i kyrkan och vill kunna hjälpa våra vänner omkring oss i olika situationer. Men som sagt, nu ska jag coola ner lite. Nu måste jag verkligen göra det. Med Queenie går det i alla fall ganska bra, det är verkligen en frizon att komma iväg till stallet och bort från allt annat ibland. Det blir liksom att man är tvungen att fokusera på hästen när man tränar och sköter om den, och då kan man släppa alla andra tankar i några timmar. Det är verkligen som terapi och precis vad jag behövde ikväll. 
 
Idag red jag ut en sväng med min kompis Anna. Jag var väldigt tacksam att få gå bakom hennes hästs stadiga rumpa när Queenie blev het och ville dra iväg. Hon blir inte längre rädd och reagerar vid lättridning tack och lov, men hon är väldigt stark och vill bara springa känns det som. Jag tror egentligen det hade hjälpt att bara släppa henne i galopp på någon bra raksträcka och låta henne springa sig trött. Men jag vågar inte riktigt eftersom hon inte varit fullt igång under sommaren, och jag vill att hela hennes kropp ska hänga med när jag sätter igång henne ordentligt. Leder och senor ska ju också klara av upptrappningen av träningen så hon inte skadas. Kondition går alltid fortare att bygga upp än resten av kroppen. Det är lite lustigt, för på bilderna ovan ser hon ut som världens lugnaste häst, men det är hon verkligen inte, haha! Bilderna är förresten från i lördags när jag tömkörde. Då skötte sig Queenie jättefint nästan hela tiden. Stort tack till Jessica som egentligen var där och fotade sin dotter Thelma men samtidigt knäppte ett par bilder på oss som jag fick lov att använda. Gillar särskilt bild nummer två, Queenie ser lite busig ut på något sätt men ändå fokuserad på mig. Godnatt världen!
 
Hästar och ridning, Vardag och övrigt | Diplomerad Hästskötare, Häst, Hästar, Irländsk Sporthäst, Queenie, Tömkörning | |
#1 - - NH-ryttaren:

Roligt att det går framåt! Känner du dig besviken på att du inte kan använda hästen till det du vill?
Jag har använt mig av NH- tänk i 28 år och tror mycket på det, är det något du har tänkt att använda dig av nu när hon inte fungerar att rida?
Mvh

Svar: Hej! Kul att du har hittat till min blogg! ☺ Både ja och nej, för hon kommer att gå att använda till det jag har tänkt. Ingen häst är omöjlig med träning, tid och tålamod. Det kommer bara ta lite längre tid, men just att jag inte har kommit igång och träna med henne fortare är jag något besviken över. Men det är inte hela världen, jag har också lärt mig väldigt mycket sedan jag köpte henne. ☺ Och svaret på din andra fråga är att jag har använt NH-tänk i grunden ända sedan jag fick henne. Det har varit min plan från första början och det har fungerat väldigt bra. 👍 Kommer fortsätta med det!
Fru Strandh

Upp