Hälsningar från himlen

Wow, vilken helg! Har knappt ord som kan beskriva, eventet i helgen har känts som en riktigt boost för hela vår kyrka och jag tror att många blev uppmuntrade denna helgen. Men anledningen till att jag knappt kan beskriva är det som hände i lördags kväll. Jag satt på gudstjänsten med stor förväntan för jag har varit riktigt taggad inför den här helgen. Innan de skulle börja be för folk mot slutet så slängde jag iväg en bön eller tanke till Gud - "kan du inte tala till mig ikväll"? Ofta har jag tyckt att det är andra som får vara med om att höra profetiska hälsningar från Gud. Och det senaste har jag funderat mycket över framtiden och vad jag ska göra, vilket som blir nästa steg i mitt liv. Och jag slängde iväg den där tanken upp till Gud flera gånger om. "Snälla, tala till mig ikväll och ge mig klarhet i om det steget jag tror du vill att jag ska göra är rätt..." Och vet ni vad som händer?!

Bönen börjar och det står ett antal personer framme vid scenen som är villiga att be för alla personer som vill ha förbön. Jag sitter kvar och funderar på att gå fram eller inte, jag väntade liksom en profetisk hälsning från någon av de som talat på scen typ. Plötsligt hör jag den där stillsamma viskningen inom mig som jag brukar känna igen som Gud - och den säger att jag ska gå fram till en viss tjej som står där framme och ber för folk. Jag bestämmer mig för att göra så och sitter aningen otåligt och väntar tills hon ska bli ledig för det är många som ville ha förbön den kvällen. När hon ha bett klart för några andra så går jag fram, vi presenterar oss och jag säger att jag vill att hon ber för att jag ska våga ta nästa steg i mitt liv, det steget som jag tror att Gud manar mig till. Hon hinner knappt lägga händerna på mig och börja be förrän hon direkt stannar upp och frågar: "Rider du något?" Och jag kan här tillägga att jag aldrig någonsin träffat den här människan i hela mitt liv. Hon kom från en helt annan kyrka i en helt annan stad så hon visste själv inget om mig. Jag blir jätteförvånad men svarar ja och bryter ihop fullständigt när hon berättar om hur hon hört att hästtjejer ofta bli bra chefer och sedan fortsätter med att be för saker som hon omöjligt skulle kunna veta något om. Hon ber emot alla som inte har trott på mig genom åren, och hon ber att jag ska börja tro på min egen kapacitet. När hon har bett ett tag berättar jag mer om vem jag är - att jag jobbar med hästar redan men drömmer om att göra det på heltid och tror att Gud kallat mig till det - och sedan är det hennes tur att bli förvånad för att Gud kunde tala så tydligt genom henne till mig. Vi ber tillsammans en stund till. 

Nu vet jag att många som läser min blogg säkert inte tror på Gud. Ni kanske inte tror på något alls eller ni kanske tror på något annat än just "min" Gud. Ni kanske tycker att jag är fullständigt knäpp i huvudet men en sak vet jag - ingen i hela världen kan ta den här upplevelsen ifrån mig. Jag har varit kristen i många år och jag har gått bibelskola men det är inte många tillfällen då jag har upplevt Gud tala såhär tydligt till mig. Jag vet vart jag ska i livet. Jag vet att han har goda planer för mig, att han älskar mig och bryr sig om mig. Att han brydde sig nog för att ge mig ett tydligt tecken när jag är rädd och tveksam. Och viska i örat på en annan tjej som bad för mig precis de sakerna jag behövde höra - övernaturligt men ändå så verkligt. Ingen av er kommer någonsin att kunna förklara detta på något annat sätt än att Gud faktiskt finns om ni inte vill kalla mig för lögnare. Och alla som känner mig väl vet att jag försöker mitt bästa att aldrig någonsin ljuga. Det här kan ingen ta ifrån mig. 
 
Det känns konstigt att gå över från en så häftig händelse till vardagen igen. Jag kommer minnas den där kvällen för resten av mitt liv. Vi fick även höra om att folk blev helade från olika sjukdomar - inte genom en massa magiska stenar och healing-seanser - men genom inget annat än Jesu namn. Har du aldrig läst bibeln så är det dags att börja göra det nu, för detta är en verklighet och jag tror av hela mitt hjärta att tron på Jesus kommer växa i vår stad Falköping. Kanske särskilt efter den här helgen! Den har gett mig en enorm boost i alla fall och mer tro att våga lita på Gud. Idag tog Daniel och jag en promenad i Guds vackra natur efter jobbet. Och jag undrar om någon verkligen kan tro att allt detta vackra kom till av en liten slump? Borde inte en skapelse ha en skapare, precis som ett konstverk på utställning?
 
Tro och tankar, Vardag och övrigt | Beauty, Den Helige Ande, Gud, Gudstjänst, Jesus, Kyrkan, Natur, Pingstkyrkan, Skapelsen | |
Upp