Inte alltid som man tänkt

NI får ursäkta att det är lite dålig uppdatering just nu, jag vill egentligen hinna skriva nästan varje dag men tyvärr blir det att jag antingen inte hinner eller så glömmer jag bort det. Ska försöka uppdatera er på det senaste som hänt i mitt liv, och egentligen hade jag tänkt berätta om detta i måndags då bilderna är fotade. Måndagen var jag ledig efter att ha jobbat hela helgen. Jag red lektion för min tränare på ridskolehäst och efter det åkte jag tilll stallet där Queenie står. En av stallkatterna var väldigt nyfiken på mitt mellanmål, haha... 

Med Queenie har det verkligen inte blivit som jag tänkt, totalt sett. Och jag har det senaste faktiskt övervägt att sälja henne, förra helgen snurrade de tankarna runt i huvudet rätt mycket. Jag testade nämligen att rida på henne igen enligt de övningar jag fått av min NH-tränare. I början när jag tränade uppsittning och avsittning gick det jättebra, men sen skulle jag börja träna "one-rein-stop" som vi har börjat med från marken och en gång uppsuttet innan. Det går ut på att jag har tränat henne att flytta sitt huvud åt sidan för tryck med bara en tygel och samtidigt att hon ska stå still med fötterna. Hon har varit jätteduktig med detta, men förra helgen när jag testade själv (min man höll henne i grimskaft samtidigt för säkerhets skull) då blev hon rädd bara när jag rörde på händerna. Kände mig rätt uppgiven efter det och börjar undra om jag någonsin kommer kunna rida henne normalt om hon blir rädd för att jag ändrar mina tygeltag däruppe i sadeln. Hon stack inte iväg eller något sådant men jag kände att det var påväg, kände paniken i henne. Valde att avbryta övningen ganska snart därefter för jag själv lyckades inte hålla mig lugn.
 
Dessutom har Queenie också drabbats av rengskållor som jag måste sköta om extra. Lyckligtvis fanns en veterinär på plats i stallet några dagar efter jag började misstänka regnskållor och jag kunde få lite råd från henne hur jag skulle göra för att få bort dem. Har fått läsa på lite men regnskållor orsakas av bakterier som trivs när det blir fuktigt i hästens päls. Dessa orsakar då "krustor" till en början, som Queenie har, men kan senare bli till varblåsor och hästen kan börja tappa päls. Hoppas verkligen att Queenie ska slippa detta eftersom jag tack och lov upptäckte det så tidigt. Rådet jag fått från veterinären är att tvätta henne på ett stort område med klorhexidinshampoo som ska sitta i en stund var tredje dag, ha på henne regntäcke vid ihållande regn och se till att hon aldrig går och är fuktig i pälsen under längre tid. Samt att jag skulle börja ge henne tillskott för bättre balans i mage och tarmar då det tydligen kan påverka om de drabbas av regnskållor. Än så länge är det inte så farligt och förhoppningsvis hinner jag stoppa det innan det utvecklas. Känns redan som det har börjat ge med sig lite. Och jag kunde också rida utan problem även om jag inte har gjort det sen sist. Tog i måndags en lång promenad med henne och klättrade på berget i det härliga höstvädret och det är därifrån bilderna kommer. 
 
Jag tappade lite motivationen förra helgen men återfann den några dagar senare. Jag blir så mycket mer ledsen, arg och besviken på mig själv när det går dåligt med min egen häst mot när jag rider andras hästar. Förut brukade jag vara besviken någon timma och sen igång igen för att ta nya tag nästa träningspass. Men nu när det gäller min egen häst tar jag det mycket mer personligt och kan gå och gräma mig i dagar efteråt. Men jag vill ändå ge Queenie en ärlig chans och få detta att funka för jag tycker ju så mycket om henne ändå. Hon har blivit så duktig på så många andra områden på detta halvåret jag har haft henne. Hon lyfter hovarna utan att sparkas längre, jag kan ha henne uppbunden utan att hon försöker slita sig och jag kan fånga henne i hagen utan problem. Så vi har ju ändå kommit en bra bit på väg.
 
Nu tänker jag helt släppa pressen att komma igång och rida henne och verkligen ta den träningen i lugn takt. Samtidigt har jag gjort upp ett schema för hennes träning så hon håller igång och bygger muskler utan att jag rider varje dag. Så får vi se hur det går... Kanske jag får sadla om till att bara typ trickträna i värsta fall? Jag hoppas ju kunna rida obehindrat en vacker dag såklart, men om jag inte skulle kunna det... Är det verkligen katastrof? Jag har ju andra hästar i min närhet som jag kan rida. Plus att det finns mycket jag fortfarande inte har gjort för Queenie, jag har ju haft ute massör vid två tillfällen men ingen veterinär har kollat om hon har ont än. Jag har ingen utprovad sadel heller, och det ska jag ordna i framtiden bara jag kommer upp och kan testrida såklart. Och jag har bara varit hos min NH-tränare två gånger. Plus att det känns som att min och Queenies relation ändå blir bättre hela tiden. Så än finns det nog hopp! Men den där pressen kring att komma igång och rida som jag lägger på mig själv, den ska bort nu. Jag tränar ju på ridskolehäst och det har gått jättebra de två senaste lektionerna som jag ridit denna veckan. För ikväll åker jag till Strömsholm och imorgon är det dags för antagninsprov igen!
 
Hästar och ridning, Vardag och övrigt | Bakskygg, Häst, Irländsk Sporthäst, NH, Natural Horsemanship, Queenie, Regnskållor, Skimmel | |
Upp