Supernöjd

Veckan som gått har varit ganska tung som ni säkert förstår, saknaden efter vår lilla katt som fick tas bort för snart en vecka sedan är stor. Man tänker på henne ofta men det är skönt att veta att vi gjorde allt vi kunde för henne i alla fall. Men trots sorgen kan man som tur är ändå glädjas åt annat emellanåt. Som idag till exempel när jag red min allra första lektion på min alldeles egna häst. Vilken känsla! Jag har ändå varit ganska pirrig inför detta, att ta med hästen till ridskolan och liksom "visa upp" henne där fastän jag inte alls är där jag vill vara med henne ännu i träningen. Men jag har insett att jag behöver ju verkligen hjälp med henne även fast det går väldigt mycket bättre nu än det gjorde för ett par månader sedan. 

Så jag tog mod till mig och bokade en lektion, och under veckan har jag promenerat ner henne till ridskolan och gått runt i miljön för att vänja henne lite. Målet idag var mest att komma till lektionen, hoppa upp på hästen och skritta lite. Haha, det var helt seriöst mitt mål för dagen! Jag tänkte liksom att om jag sätter låga mål första gången blir jag förhoppningsvis positivt överraskad. Kanske att det var aningen lågt satta mål, haha...! Men bra gick det och på bilderna ser ni en nöjd Hannah och en svettig Queenie som är på väg hem till stallet från ridskolan. Hon var otroligt duktig och kämpade på så gott hon orkade, hon är verkligen inte musklad och i bra kondition nu. Vi gjorde egentligen inget jobbigt utan filade på i alla gångarter på volt och min tränare Frida instruerade hur jag skulle göra för att få henne att jobba rätt. Inser i efterhand att det hade gjort mycket om jag hade börjat rida lektion på Queenie tidigare och inte väntat så länge... Lätt att vara efterklok. Lyd mitt råd och rid alltid, alltid, alltid regelbundet för tränare!
 
Hur som helst är jag jättenöjd och jag kunde rida i alla gångarter utan att Queenie försökte dra iväg. Lite spänd i den nya miljön men det är ju inte så konstigt. Det känns klart bättre med hackamore än med bett just nu så jag kommer nog fortsätta rida på det. Min duktiga lilla häst, nu vet jag ännu mer säkert att jag valde rätt häst och att det kommer gå att få henne riktigt bra! Nu är det bara att fortsätta att finslipa på detaljer och träna upp både henne och mig. Och förresten är hon stencool förbi all trafik som är på väg till ridskolan. Duktig!
 
Hästar och ridning | Diplomerad Hästskötare, Häst, Hästar, Queenie, Ridlektion, Ridlärare, Ridskola, Skimmel, Träning | | Kommentera |

Farväl, älskade vän

Ibland tar livet vändningar som man inte har tänkt sig. Och jag har inte riktigt klarat av att skriva detta inlägget förrän nu. Men i måndags fick vår fina lilla katt somna in på grund av njursvikt. Hon var ju sjuk i somras men blev lyckligtvis bra igen. Aptiten började återkomma och hon gick upp i vikt, efter ett tag hade vi tillbaka den lekfulla och sociala katt som hon brukade vara. Men sedan började liksom aptiten dippa neråt igen och vi tänkte att hon kanske bara blivit lite bortskämd med mjukmat och tonfisk som vi trugat med när hon var sjuk och vägrade äta. Tyvärr var vi ju tvugna att gå tillbaka till det vanliga fodret eftersom hon har haft någon typ av foderallergi och äter foder för känsliga katter. Vi trixade med maten på alla möjliga vis för att få henne att äta, men aptiten blev gradvis sämre samtidigt som hon drack ovanligt mycket och hade börjat tappa i vikt igen.
 
I helgen beslöt vi oss därför för att ringa veterinären och eventuellt ta in henne för en koll. Så jag ringde i måndags och de tyckte vi borde komma in med henne, lyckligtvis fanns en tid samma dag. Och även fast vi fick ett otroligt jobbigt besked där så var det väl skönt att vi fick en tid så snabbt. De tog blodprov och proverna visade att hennes njurar nästan var helt ersatta av bindväv och inte alls fungerade som de skulle. Tyvärr fanns det inget vi kunde göra för henne och hade inte funnits även om det hade upptäckts tidigare heller. Sjukdomen gjorde tydligen så att hon kände illamående varje gång hon försökte äta så därav den dåliga aptiten. Och antagligen var detta orsak till det överdrivna drickandet också. Så där och då fick lilla Stina stilla somna in i min famn och vi begravde henne senare på dagen. 
 
Man inser inte alltid hur mycket man värderar något förrän man förlorar det, och kanske att det var så med Stina. När hon var sjuk i somras och vi var rädda att behöva avliva henne så insåg vi nog hur mycket hon betydde för oss. Så nu förstod vi nog hur ledsna vi skulle bli efter detta, men det fanns ju liksom inget val. Hon skulle inte behöva lida och kämpa.
 
 
 
Världens bästa katt, som vi redan saknar dig och kommer sakna dig framöver...
Det är enormt tomt hemma utan att du kommer och möter oss på dörrmattan när vi kommer hem efter jobbet.
Utan att du kommer upp till oss i soffan och trampar runt.
Utan att du ska ligga i sängen mellan oss och njuta av att bli klappad.
Du lämnade oss för tidigt, men samtidigt är vi så glada att vi kunde ge dig ytterligare nästan fyra år i livet
som du egentligen inte skulle ha fått när vi räddade dig. 
Älskade lilla "mjauen", jag är i alla fall glad att du slipper kämpa mera.
Vila i frid - vi kommer aldrig att glömma dig! Tack för all glädje och alla fina minnen du gav oss!
 
 
 
PS. Om någon vill läsa hur det gick till när vi fick lilla Stina så finns det ett gammalt inlägg om det här som ni kan klicka er in på.
 
Tro och tankar, Vardag och övrigt | Farväl, Katt | | Kommentera |

En tidlös zon

Att vara med hästarna i stallet kan verkligen bli som en tidslös zon. Där man bara kan slappna av och leva i nuet. Det är som någon form av terapi och har varit för mig sedan jag var tonåring. Så kände jag i stallet idag, även fast jag var klar med Queenie kunde jag hänga kvar, tjöta med lite trevlig folk och småpyssla i stallet. Det är så skönt och avkopplande. Precis vad man behöver när vardagen blir stressig. 

Har i övrigt haft en bra vecka med rätt mycket jobb på Tunarp och även lite som vikarie i skola. Bilden är från i veckan, ponnyerna på jobbet har flyttat till vinterhagen och kommer numera när man ropar på dem, så mysigt. Idag har jag tagit helg från eftermiddagen och imorgon är jag helt ledig. Dagen har varit bra förutom att jag hittade en stackars halvdöd räv som troligen blivit påkörd... Tack och lov kunde vår stallägare förbarma sig över den lilla räven och skonsamt ta bort honom så han slapp dö långsamt. Gjorde ont i hjärtat men det var det bästa som kunde gjorts... Nu slipper den lida mer i alla fall. Man får väl tänka att det är sånt som händer och inte går att göra något åt. Glad att jag kunde säga till om den i alla fall. Nu ska jag sova, godnatt på er!
 
Hästar och ridning, Vardag och övrigt | Häst, Hästar, Ponny, Ponnyer, Ridskola, Stall | | Kommentera |
Upp