Fru Strandh

Sadelträning

Ja, nu är träningen igång igen och jag har fått instruktion av min tränare att låta Queenie ha på sadeln så ofta som möjligt när jag tränar och med stigbyglarna nere så hon vänjer sig vid det ännu mer. I lördags blev det lite vanlig tömkörning och igår tog vi en promenad med sadeln på. Hon är jättesnäll att ut och gå med och verkade inte bry sig särskilt mycket om sadeln. Självklart vet jag att man annars inte ska ha stigbyglarna hängandes nere, men nu är det ju i träningssyfte för att vänja Queenie vid att det dunkar lite mot magen i alla lägen. Daniel var med i stallet och tog bilden på oss när vi alla tre pulsade genom den djupa snön på fältet, bra träning för oss alla! På torsdag blir det antagligen lektion med Queenie igen och ska bli spännande att se hur det går. 

 
#1 - Linda

Men vänta? Har hon blivit rädd för sadeln nu? :o Du red ju och hoppade mycket när du provred, kan du inte förklara vad som hänt? Var hon sån då med?

Svar: Nej, det är hon inte och har väl aldrig varit direkt. Men hon blir rädd för skänkeln ibland vid ridning så det hänger ju ihop lite, och min tränare har sagt att vi ska "börja om från början" med henne som om hon vore unghäst så därför gör vi såhär. :) Det är över ett halvår sedan jag köpte henne och det har hänt jättemycket sedan dess (både positivt och negativt). Jag upplevde henne inte alls så bakskygg vid provridningen som hon blev i somras/höstas. Tyvärr är det alldeles för mycket för att skriva här om allt som hänt, så skulle rekommendera att du bläddrar igenom min blogg de senaste månaderna om du vill veta för jag har skrivit mycket om det. Jag har inte ridit henne på flera månader p.g.a. detta problemet (och en muskelsträckning i min rygg) men nu testar vi igen så hoppas det går bättre denna gången.
Inlägg där jag skrivit extra mycket om problemet:
http://frustrandh.blogg.se/2017/october/livsuppdatering-2.html
http://frustrandh.blogg.se/2017/october/ridit-queenie-igen-2.html
http://frustrandh.blogg.se/2017/november/inte-alltid-som-man-tankt-2.html
Fru Strandh

#2 - Elsa Andersson

Eftersom hästen drastiskt har förändrats i beteendet sen du köpte henne, så är ju möjligheten stor att hon har ont någonstans och därav att det yttrar sig på detta sätt?
Har du tänkt kolla upp henne?
Om inte, varför inte då?
Det är inte i enlighet med horsemanship att sitta och träna en häst som har ont.
Det förstår nog du med.

Och om hon inte var sådan när du köpte henne, varför inte häva köpet?
Du kan ju ha blivit lurad?

Svar: Hon har inte helt drastiskt förändrat sitt beteende, säljaren sa att hon var aningen bakskygg och jag märkte av det lite på provridningen men tyckte inte det var så farligt. Sedan red jag tyvärr i en dålig sadel (sämsta beslutet någonsin, jag vet) på sommaren och det var då problemen började. Nu har jag en sadel som är bra såklart. Vet inte om det är jag som har orsakat problemen eller om de bara inte visade sig på provridningen. Visst finns det absolut en möjlighet att hon har ont, men jag som känner henne tror nog mer att det sitter i huvudet egentligen... Den gången hon stack och hoppade över staketet med mig på så var det för att jag provocerade henne genom att bara lägga min hand på hennes bakdel (också dåligt beslut, jag vet).
Jag ger henne en chans till nu att med hjälp av min tränare (hippolog och C-tränare hoppning) få ordning på henne, men om det inte blir bra kan jag inte utesluta smärta och kommer därför ta in henne till klinik.

Självklart finns det en risk att jag kan ha blivit lurad, men jag tror faktiskt inte säljaren hade stött på dessa problem, jag tror de dök upp hos mig. Eftersom hon hade lite anmärkningar i besiktningen har jag ingen reklamationsrätt men det är en risk jag tog. Och jag skulle aldrig i livet kunna tänka mig att lämna tillbaka min Queenie nu, hon är min egen älskade häst och ingen tävlingsmaskin jag bara skulle kunna byta ut mot en annan häst.
Fru Strandh

#3 - Elsa Andersson

Om du dessutom har ridit med en dålig sadel och vet om detta , och att du VET att hästen ändrade beteendet under den perioden så är det ju väldigt uppenbart att hästen kan ha fått skador på grund av den dåliga sadeln och därav har ont?
Du är en ridlärare, du ska vara ett föredöme för dina elever.
Du hade aldrig sagt till en elev att rida på en skadad häst så varför skulle du göra det?

Gör hästen en tjänst och åk med den till kliniken och träna sedan om hästen visar sig vara okej kroppsligt.

Du kan visst häva ett köp, men inte på det som står i besiktningsprotokollet.

Och någon tävlingsmaskin har jag aldrig sagt att hästen är, och det kommer den heller aldrig bli om den ska gå runt och ha ont.

Svar: Jag red i den sadeln en fåtal gånger, den satt inte illa utan den var bara dålig i stoppningen. Jag tvivlar starkt på att den sadeln på några få tillfällen kan ha tillfogat så stora skador! Däremot tror jag absolut att den kan ha triggat problemen genom att hon minns den sadeln som obehaglig. Alternativt att hon har blivit spöad på Irland, det känns som troligaste orsaken till problemet. Hon är dessutom en väldigt känslig häst och jag har inte alls ridit mycket sen jag fick henne, så varje gång jag ska upp på henne blir det ju lite som att börja om från början. Kan även nämna att jag under sommaren och hösten har ridit flera pass på henne helt utan problem, även för tränare. Om hon hade ont tycker jag att det borde yttra sig oftare. Jag har dessutom varit i kontakt med veterinären om besiktigade henne och hon trodde inte att problemen berodde på smärta utan att hästen helt enkelt är grön i sin utbildning så hon tyckte inte jag skulle kolla upp henne än uta än testa att rida henne först. Dessutom har hon nu vilat från riding så länge (tre månader) att om det mot förmodan skulle finnas någon gammal skada som Queenie märker av vid riding så kanske veterinär ändå inte skulle hitta den nu eftersom jag inte hade ridit på så sjukt länge, att det ligger latent liksom. Hur som helst har jag hos hjälp av en duktig tränare och om hon eller jag misstänker skada nu när vi sätter igång hästen kommer jag självklart ta in till klinik och kolla upp även om det kostar skjortan.
Fru Strandh