Fru Strandh

Queenie bra igen?
Nu är jag hemma igen efter en dag med gudstjänst i kyrkan, en sväng till stallet där jag tog en promenad med Queenie och sen hängde vi med mannens familj och fikade eftersom det är mors dag. Nu ska jag snart laga mat och ta det lugnt resten av kvällen tror jag. Queenie har varit helt stissig på promenaderna sedan jag satte igång med promenader mer på veterinärens inrådan. Det var i samband med att hon flyttade till box efter andra veterinärbesöket förra veckan. Första dagarna var hon plötsligt rädd för massa saker, bakskyggheten från marken kom tillbaka och det kändes riktigt farligt emellanåt. Hon kunde plötsligt kasta sig bakåt/åt sidan eller nästan springa på mig vilket många hästar har tendens till när de blir stressade. Det blev på med både hjälm samt dubbelt upp med både träns och repgrimma samtidigt för att hålla kontroll på henne.
 
Men som tur är har hon senaste dagarna lugnat ner sig och blivit mer som hon brukar vara. Antagligen blir det konstigt för henne med förändringen när hon inte får gå i samma hage med sina vänner m.m. plus att det ligger lite överskottsenergi och bubblar under ytan efter den långa vilan som varit. Hon har fått vara ute på nätterna nu också vilket nog gör stor skillnad. Lite tråkigt att veta att bakskyggheten från marken kommer tillbaka i sådana här lägen, trodde jag hade lyckats jobba bort den helt men tydligen inte. Men väldigt bra att veta oavsett för detta behöver jag ju vara beredd på i framtiden om något annat förändras i Queenie vardag. Och dessutom ytterligare ett tecken på att allt detta bara sitter i huvudet på henne, att hon är en lite nervig och känslig häst helt enkelt. 
 
 
Hur som helst ska jag berätta bra saker också, Queenie fick ju en till omgång med metacam och sista dagen hon fick var i onsdags. Så idag borde metacamen ha hunnit ur kroppen ordentligt och då tog jag och longerade henne lite i trav innan promenaden. Och jag såg faktiskt ingen hälfta alls nu! Varken på stor eller liten volt. Känns jätteskönt, då går det åt rätt håll i alla fall. Sen kanske jag vill ha helt bekräftat av veterinär eller duktig kompis också, jag har tyvärr inte något jättebra öga för att se hältor ännu. Önskar att jag var en sådan som kunde se sånt direkt men det går väl att träna upp. Men förhoppningsvis är hon bra igen så vi kan sätta igång så smått. Promenera en halvtimma per dag ska vi göra tills typ fredag denna veckan, då har hon fått promenera i 14 dagar och fått metacam i sju av dem. Sedan får vi se vad som händer, ska kolla med veterinären hur jag kan gå vidare sen. Håll tummarna och släng gärna iväg en liten bön att detta ska bli bra nu!
 
Stallvlogg
En ny stallvlogg är ute på min kanal - ni får se när Queenie fyllde år och jag gjorde "tårta" till henne. Tyvärr är det filmat för ganska länge nu och som ni bloggläsare vet har det ju hänt en del sedan dess, både att Queenie blev halt och att hon är på bättringsvägen nu. Men tänkte ändå det kunde vara kul för er att se, bättre sent än aldrig liksom!
 
 
På jobbet har hästarna gått på bete vilket innebär mindre arbete i stallet och mer tid till att träna hästar. Jag har fortfarande mina två små "projekt" som jag tränar när det finns tillfälle. Båda går i verksamheten redan men behöver utbildas vidare. Den ena är en pigg maxad B-ponny, honom red jag igår och hoppade lite med. Pigg som vanligt men lyssnade ändå! Och har börjat bjuda mycket bättre på hinder och tycker det är roligt, när han kom till oss sprang han helst bredvid. Tycker han funkar väldigt bra på tredelade bettet han fick för ett tag sedan också. Och så är det en tigrerad C-ponny som inte kunde mycket alls när hon kom till Tunarp men har utvecklats enormt sedan dess. Red ett lyckat pass på henne idag - det är så galet skönt när man känner att allt slit börjar löna sig och man märker skillnaden! Har ridit henne ganska mycket nu under 2018. Det går att ställa henne i halsen på ett helt annat sätt och galoppfattningarna är mycket bättre nu. Hon börjar söka sig ner i form, sådär något steg i taget. Och hon har börjat förstå vad hoppning innebär mycket bättre också. Jag hoppade henne inte idag men för några veckor sedan fick jag höra från en av mina elever att de tycker hon är mycket lättare att hoppa med nu, hon hade också tendens att springa bredvid förut. Duktiga ponnysar!
 
 
Och snart blir det nya hästar att testa, två ponnys och en häst är på gång in i verksamheten. En av ponnyerna har vi redan på anläggningen, en liten skäck som jag hittade och provred. Ska börja rida honom nästa vecka och han borde kunna gå in på lektion relativt snabbt för han är lite mer utbildad. Sedan dröjer det nog ytterligare några veckor så kommer en till ponny och en häst till Tunarp. Ponnyn är bara fem år så det blir lite mer att jobba med för mig - men är den snäll att rida ut på blir det kanske min täthäst till sommarens uteritter. Helt galet vad tiden går, nu är det bara två veckor kvar av ridskolan och sedan sätter sommarlägren igång. Mina elever ska ha gymkhana denna veckan så det blir roligt! 
 
30-årskalas och röntgen
I lördags fyllde min älskade man 30 år och vi hade kalas för honom igår. Jag har försökt planera stora delar av firandet i smyg och har haft fullt upp med saker att göra inför söndagen så därför har bloggen blivit lidande. Så nu blir det återigen ett sånt där långt inlägg som får sammanfatta flera dagar... 
 
 
Veterinären kom och kollade på Queenie i torsdags. Hältan hade blivit mycket bättre men var inte helt borta (vilket ju var anledningen till att jag tog ut veterinär igen). Veterinären sa att det kan ha varit antingen metacamen, vilan eller att hovslagaren just har satt på nya skor som hjälpt eller allt i kombination. Oavsett vad är det skönt att min Queenie är bättre!
Vi gick vidare med röntgen för att se vad vi kunde få fram på det sättet. Jag var rätt nervös kan jag säga, tänk om det var något som inte går att åtgärda... Men tack och lov såg det riktigt fint ut och min häst har tydligen finare röntgenplåtar än de flesta halvblod. Queenie var jätteduktig under hela besöket. Och eftersom vi inte kunde se något säskilt på röntgen som kunde vara orsak till hältan (det enda var att det var lite "bulligt" vid kronranden) så fortsätter vi med vila och ytterligare en dos metacam. Jag får nu även börja skritta henne mer, en halvtimma om dagen och jag kan göra det uppsuttet ett par dagar i veckan. Sedan får vi väl se om jag vågar, för senaste dagarna har hon varit riktigt stissig på promenaderna, haha... 
 
 
Något lite mer oroväckande är dock att hovslagaren upptäckte förändringar i lamellranden när han skodde Queenie tidigare samma morgon som veterinärbesöket. Det var också därför vi ville röntga fastän hältan var bättre. Han sa att det brukar vara kopplat med fång, men samtidigt säger veterinären att hon inte har några vibbar av fång överhuvudtaget. Det brukar tydligen synas som en helt annan typ av hälta. Men eftersom hovslagaren ändå upptäckte detta kommer jag göra en riktig kraftansträning för att banta ner henne nu, särskilt när jag inte kan rida som vanligt. Veterinären sa att hon kan ha haft fång tidigare i livet och känner av lite nu när gräset kommit. Eller så kanske det är förstadiet... Oavsett vad är det en dum risk att låta henne gå kvar på lösdriften där vi precis skulle öppna upp andra delen av sommarhagen med mycket nytt gräs. Och det finns ingen möjlighet att begränsa fodret så länge hon står på just den lösdriften för de andra hästarna behöver mer foder.
Därför har jag tyvärr fått ta beslutet att åtminstone tillfälligt flytta Queenie till box... Tråkigt med mindre utevistelse och hon har inte fått något ny kompis att gå med ännu, men jag ser det nödvändigt nu för att kunna kontrollera hennes foderintag och få ner henne i vikt snabbare. På bilden ovan ser ni boxen hon bor i nu när jag precis hade gjort i ordning den åt henne. Vi får se hur lång perioden i box blir, självklart vill jag helst ha henne på lösdrift men samtidigt vill jag inte byta stall för det skulle hon bara bli stressad av och vi trivs så bra båda två. Så vi får se hur det blir i framtiden, men såhär ser det ut just nu åtminstone. 
 
 
På jobbet rullar det på - vikarie två dagar i veckan och inte jätteroligt men jag överlever. På Tunarp är det desto roligare och nu är det faktiskt bara två veckor kvar av ridskolan innan sommarlägren börjar! Jag kommer jobba 5-6 veckor i sommar vilket jag ser fram emot. Sedan under de veckorna där jag är ledig och maken jobbar tänkte jag försöka komma igång med eget företag och sedan när vi är lediga tillsammans blir det semester och kanske att vi åker iväg någonstans. Hästarna på jobbet har släppts på bete nu och är så lyckliga i sina stora sommarhagar! Visst ser det härligt ut?