Fru Strandh

Nytt år, nya tag
Fick feeling för att blogga lite igen såhär en fredagkväll. Queenie och jag börjar smyga igen lite igen med träningen efter vintervilan. Vi har tagit ett par promenader och igår blev det lite longering i paddocken. Hon är faktiskt inte riktigt så ruskigt pigg som jag väntade mig så det känns ju ganska skönt inför första uppsittningen efter vilan. Jag hade tänkt att vi någon av kommande dagar ska ta oss ner till ridhuset för ett ordentligt pass, ska bara bli helt frisk först. Anledningen till att jag tagit det så lugnt i några veckor beror mer på mig än på henne, men det har säkert varit nyttigt med lite vila för henne också och att smälta allt nytt som varit under hösten/vintern.
Men det känns inte som någon idé att liksom bara hoppa upp och jobba lugnt i skritt, utan bättre att ta ner henne till ridhuset direkt. Jag har även skaffat ridhuskort nu så vi kan vara där så mycket vi vill. Där finns det ju fyra väggar som tar stopp och vi kan galoppera ordentligt så alla spänningar släpper. Jag har märkt det med Queenie att galoppen gör väldigt mycket för att hon inte ska vara så spänd. När hon liksom fått galoppera av sig så blir allting lättare, galoppen är ju lösgörande och det märks verkligen på Queenie. Hon slappnar av både i kroppen och i huvudet när hon fått springa av sig sin energi och då kan hon koncentrera sig bättre. Hon är den typen av häst där man ska lägga galoppen relativt tidigt under passet egentligen. Ska bli kul att få komma igång igen och detta året borde vi kunna komma långt i ridningen om allt flyter på som det har gjort under hösten! 
Hon är lurvig nu min lilla ponnyhäst!
Antagningsbesked, hoppning och jul
Såå mycket som har hänt nu och inte har jag bloggat om det heller... Jag får be om ursäkt men det har som det så ofta blir i mitt liv varit alldeles för mycket det senaste. När jag har ork och inspiration över tänkte jag ta tag i både blogg, instagram och youtube igen men vi får väl se när det blir av. Ni får lova att inte bli ledsna för att jag är dålig på att uppdatera, jag önskar verkligen att jag orkade men det har jag inte gjort det senaste. Jag vet inte riktigt vad jag gör med min tid, för jag jobbar bara deltid men får ändå inte ihop mitt liv som jag vill. Men hästen och mitt frivilliga engagemang i kyrkan kanske faktiskt tar upp såpass mycket tid att det inte blir så mycket över... Och så ska jag hinna med hemuppgifterna jag fick på den där kursen också. Jag vet inte vad jag gör för fel, antagligen stressar jag över småsaker i onödan. Eller är alla människor stressade över att tiden inte räcker till? Men ska försöka att planera och strukturera livet lite bättre ihop med min man så vi prioriterar rätt framöver. Om någon har lite tid över får ni skänka den till mig, haha!
Det har tagit emot lite att skriva detta på bloggen och det är nog också delvis därför detta inlägget har dröjt. Men jag kom inte in på SRL1 delkurs 2 denna gången heller... Det gick ju mycket bättre än förra året på antagningsprovet men som jag var rädd för räckte det inte till ändå. Lite segt, men var ändå beredd på det och hur tröttsamt det än må vara att inte få göra klart sin utbildning så är det bara att träna ännu mer. Jag vet ju att anledningen att jag inte kommer in är att de inte bedömer att mina ridkunskaper räcker till. Och man ska ju inte bara klara av själva utbildningen utan gärna yrkesprovet efteråt också. Nu har jag istället ansökt om att få göra antagningsprov för att försöka komma in på Ridledare som är en enklare, kortare utbildning. Håll tummarna för att det kommer gå vägen istället så att jag får lite mer "kött på benen" i mitt yrke! 
Men sen har jag väldigt roliga saker att berätta också - min älskade häst Queenie är såå duktig just nu! Har som sagt haft för lite tid det senaste, inte kunnat träna henne som planerat och jag har även varit sjuk. Men trots att hon har gått och vilat i några dagar i rad så har hon varit lugn när jag har hoppat upp och ska rida, inte exploderat eller så. Självklart pigg men det är ju givet och mest roligt, men hon är inte rädd! I alla fall inte för mig uppe på ryggen, känns som hon litar på mig på ett annat sätt nu. Och för några veckor sedan tog vi våra första riktiga skutt på mer än ett år när vi var på lektion. Det var så galet roligt! Det tyckte vi nog båda och hon har så härlig inställning i hoppningen, positiv och bjuder mot hindren, lätt att följa. Ser verkligen fram emot att få komma igång mer med hoppningen framöver. Vi började med bara ett litet kryss i trav som en cavaletti typ och sedan höjde min tränare tills vi var uppe på runt 60 något. Kan inte fatta att det gick så sjukt bra! Senast jag var nere i ridhuset var det lite hinder framme och då avslutade vi med att skutta över ett kryss några få gånger, slutade när det kändes som bäst som vanligt. Min fantastiska lilla häst! Visst är hon söt i sin tomteluva förresten? 
Nu vet jag inte om det kommer bli att jag bloggar mer innan jul och nyår - i så fall vill jag passa på att önska alla mina fina läsare en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År! 
Antagningsprov
Ja, antagningsprovet till SRL1 (delkurs 2) är avklarat sedan ungefär en vecka tillbaka. Tredje gången gillt nu och jag hoppas verkligen att jag kommer in men har inte alltför stora förhoppningar. Det finns bara 12 platser och är säkert runt 40 sökande så det är hård konkurrens. Du ska inte bara bli godkänd av lärarna som tittar på dig utan också vara topp 12 av alla andra som söker. Men det gick klart bättre detta året än förra, jag fick ingen häst som stack med mig i år, haha... Jag blev ju såå spänd då eftersom Queenie hade stuckit med mig några gånger och det fanns liksom färskt i kroppen ihop med rädslan så jag blev helt passiv och klarade inte av att reda ut den hästen den gången. Men nu kände jag mig mycket mer förberedd, hade känts bra på träningarna innan och ridit i dressyrsadel ett par gånger. Dock slapp vi tydligen dressyrsadeln på årets prov, det tog för lång tid att byta sadlar på hästarna. Vi fick istället rida utan stigbyglar i hoppsadel vilket nog var till min fördel eftersom jag är mer van vid det. 
Bilden har inget med antagningsprovet att göra. 
Intervjun flöt på bra och både provet i dressyr och hoppning likaså. I dressyren fick jag en häst som rörde sig ganska stort, lite lagom egen motor och väldigt känslig och försiktig. Bortsett från att jag kände mig rätt liten på honom trivdes vi bra ihop! I hoppningen sen fick jag en liten häst som var raka motsatsen verkligen. Första varven upplevde jag den som i princip skänkeldöd faktiskt, kunde knappt tro att det var en av Strömsholms hästar jag suttit upp på. Men efter några varv så började jag få fram den ärligt för skänkeln och vi började förstå varandra. Kändes skönt att liksom få ordning på det innan vi skulle börja hoppa, men jag fick sånt väldigt jobb med att bara få fram den så jag missade istället lite på att göra nogranna vägar, hästens form, min egen balans m.m. tyckte jag själv. Sen när vi väl började hoppa hade jag liksom hunnit hitta hästen lite och när den såg hindren blev den mycket piggare och vi började trivas ihop så resten gick mycket bättre, vi fick till rätt antal galoppsprång m.m. 
Men trots att det gick bättre än förra året så har jag ingen aning om ifall det räcker till och jag tycker att jag missade detaljer som jag hade kunnat göra bättre så jag är tyvärr inte riktigt nöjd ändå. Men jag är nog ganska sällan nöjd med min egen ridning, jag vill komma så sjukt mycket längre. Hur som helst är det bara att vänta och se, nu i helgen har jag gått första steget på ULK (ungdomsledarekurs inom Svenska Ridsportsförbundet). På lördagen var det ärligt rätt ointressant och allt vi gick igenom hade jag redan haft på SRL1 (delkurs 1). Kände mig rätt besviken och onödigt att vara där, hade ju hellre haft mina vanliga lektioner på Tunarp... Men som tur var så vände det idag och vi pratade om mycket mer intressanta saker, kring bra ledarskap och säkerhetstänk kring hästen. Mycket var repetition igen men det var också en hel del nytt som jag inte reflekterat kring tidigare, roligt! Nu är det två delar kvar av kursen fram i januari och mars och däremellan lite hemuppgifter som ska göras. Anledningen att jag går ULK med ungdomar istället för VULK som är för vuxna är för att slippa åka ända till Värmland där kursen för vuxna gick... Men detta blir bra det med, och efter vändningen idag ser jag faktiskt fram emot resten av kursen. Godnatt världen!